Vi heter Freja och Johanna och är nitton respektive sexton år. Det här är vår ofysiska läsdagbok. Vi skriver om böcker vi får lust att skriva om – inte nödvändigtvis i läsordning. Välkommen.
To the Lighthouse
"About here, she thought, dabbling her fingers in the water, a ship had sunk, and she murmured, dreamily, half asleep, how we perished, each alone"
En familj och deras vänner är på semester i ett hus på Isle of Skye. Handlingen kretsar framför allt kring Mr. och Mrs. Ramsay. Han är filosof och går mest omkring och tänker. Hon tar hand om de yngsta, stickar sockor till de fattiga och frågar gästerna om de inte ska gifta sig snart. Gästerna är på besök men känner sig som hemma; de går på promenader, läser, målar. Bokens första del utspelar sig under loppet av en dag men berättar om hela liv.
Med hjälp av stream of consciousness skiftar Woolf ständigt perspektiv och låter sina olika karaktärers tankar styra berättelsen. Resultatet är en läsupplevelse som nästan känns närmre och mer fullständig än verkligheten. Romanen är självbiografisk: Mr. och Mrs. Ramsay är Woolfs egna föräldrar. Men det går bra att läsa boken utan kunskap eller ens medvetenhet om det biografiska. Det är ett intimt och levande porträtt av en grupp människor som står för sig självt.
Ibland är det poetiskt; ibland är det politiskt. Romanen tampas med förlegade ideal, könsroller, relationer och sorg. De olika karaktärerna får personifiera olika sidor i olika debatter. Frustration övergår i identifikation när perspektivet flyttas och tiderna ändras.
Ovana läsare kan ha svårt att ta sig in i medvetandeströmmen, men det är så värt det om en lyckas. Jag älskar stämningen i boken. Läsandet känns som långa, djupa andetag. Virrvarret av tankar och intryck, rytmen, ordvalen, den sparsamma men träffande dialogen ... Allt är otroligt välkomponerat och välskildrat.
Freja